23/1-2013

God morgon ! 
blev ingen skola idag för har panik ångest till max..
Jag känner mer och mer att panik ångesten börjar styra mitt liv och att jag inte längre kan göra de saker som jag verkligen vill göra.
Jag kan inte längre åka till min pojkvän, inte själv iallafall. då jag vet att jag kan svimma eller få panikångest, och hur kan man då fly från ett åkande tåg som man sitter i? det går ju inte! 
den sociala biten har försvunnit helt eftersom jag inte vill att saker och ting ska hända där det finns folk. 
jag stänger in mig mer och mer.
 
Måste nog ta upp kontakten med psykologen igen och få hjälp, det här är ju inte hälsosamt längre.. 
 
men just det att stå i en kö och stå för länge och man börjar känna sig lite yrr i kroppen, och det gör så att jag börjar bli rädd för att svimma eller få panikångest, och det i sin tur gör så jag blir rädd, som i sin tur gör att jag blir rädd för att svimma eller dö pga av panikångesten, och sen får man fly känslan av att det är farligt att vara där att man bara måste kasta allt man har och springa till första bästa utgång bara för att man inte får någon luft ! 
och så kan man inte ta sig ut för att det är så in i nordens trångt.. vad gör man då!? jo man backar istället och står och stampar efter luft mitt i affären som gör att jag känner mig konstig, att alla ska titta och prata illa om mig..
 
dålig cirkel...
 
Jag kunde inte åka in till skolan idag.. pga att jag skulle ha fått vänta i 4 timmar, på fyra timmar i väntan kan jag få för mig vad som helst, under den tiden hade jag säkerligen sätt mig någonstans och gråtit och inte fått luft.
så jag backar..
Min lärare vet att jag har panikångest och just det här med väntan för min stress kommer efter mig. men ändå utsätter hon mig för det.
visst det är inte ens hennes problem, och det förstår jag! 
men jag blir sur på mig själv när jag inte klarar av det för att jag är rädd att få en panikångest attack. och sen nu får jag ångest för " varför gick du inte !? de kommer bli arga! " panikångesten följer med mig hem också förstår ni..
 
så nu tänker jag ta min panikångest på en promenad in i köket och diska fram den där attans luften som försvann någonstans..
 
Jag är lycklig som har min familj och min underbara pojkvän jag älskar er ! <3
 
Här är lite som dom skriver om panikångest
 

PANIKÅNGEST

 

Symptom

De första panikattackerna brukar uppstå utan rimlig yttre anledning och kommer ofta under perioder av stress, t ex hög arbetsbelastning, dödsfall inom familjen, sjukdom, olycka, barnfödsel, skilsmässa eller annan separation. Attackerna har också en tendens att "dyka upp" när man börjat varva ner efter en pressad period. För vissa inträffar enbart en, eller några få panikattacker i samband med en stressande livsperiod. För andra följs den första attacken av flera inom några dagar eller veckor och problematiken utvecklas till ett egentligt paniksyndrom. Det i sin tur gör att den drabbade börjar frukta nya attacker och går omkring i ett konstant tillstånd av oro och ängslan. Den onda cirkeln kan beskrivas på följande sätt:

Först upplever individen en skrämmande sensation, t ex hjärtklappning, orolig mage eller yrsel och reagerar på detta med att bli ångestfylld. Oron utlöser i sin tur ytterligare sensationer, som i sin tur ökar på ångesten som leder till olika katastroftankar. Personen tänker "jag har fått en hjärtinfarkt", "jag håller på att bli tokig", eller något liknande. Man får ångest för ångesten, även kallat förväntansångest. Vanligt är även att agorafobi tillstöter som en komplikation. Den drabbade börjar successivt undvika situationer där panikattacker kan framkallas, eller vistas i situationer varifrån det kan vara svårt att fly eller snabbt få hjälp i händelse av en panikattack. Attackerna tenderar även att med tiden bli mindre "spontana" och mer situationsutlösta och inträffa i större utsträckning i agorafobiska situationer.

 

 

"det finns mer att läsa här: http://www.angest.se/riks/node/4

som är textens hemsida där det står lite mera.

 
"säg bara tjilivippen"

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0