fannywanberg

Jag ska presentera min legend , min älskade pappa ! <3
är inte riktigt hundra på allt jag skrivit , men det är såhär jag har uppfattat hela händelsen, då han lämnade livet !

det här är historian om pappa - Sten-Åke Ingmar Wanberg

Pappa

Varje gång jag ska skriva någonting om dig älskade pappa , så känner jag mig ledsen , men ändå inspererad av dig .

Du ger mig kraften , kraften att låta människor få se hur vacker du var ! , jag ska berätta vem du är , eftersom du aldrig hann att presentera dig för alla männsikor här i världen.

Jag saknar dig !

En dag försvann min älskade pappa , den 19 januari 1992 för att vara mer bestämt. Han skulle på ett möte i en fotbolls förening , Han gav min mamma en puss och sa att Han snart var tillbaka , att hon inte skulle bära något eftersom min mamma hade foglossning.

det tog en tid så ringde telefonen , det var fotbollsföreningen som undrade varför inte min pappa hade kommit , mamma trodde att det var ett skämt i början men sedan tog hon det på allvar.

hon ringde till min pappas föräldrar som vart oroliga eftersom han inte var där heller och dom trodde genast att han hade varit med om en olycka.

folk började genast att leta efter min pappa efter vägen ditt han skulle , men ingen hittade spår eller något som skulle tyda på att han hade åkt av vägen  och folk började fundera på vart han var , satt han någonstans långt inne i skogen skaddad eller rent av sagt död !?

Dagen efter ringde min mamma till polisen och efterlyste min pappa som försvunnen.

polisen började leta lite lätt, men dom hittade ingenting.

Tidningarna började efetrlysa min pappa , ihop om att han skulle vända tillbaka eller komma ihåg oss om han hade fått black out.

men han kom aldrig igenom dörren för  att säga att han var hemma.

En dag hade polisen fått ett tips om att en person hade sett en röd mini buss passera mot göteborg. han tyckte att personen liknade sten-åke , min pappa.

polisen frågade om min pappa hade örhänge  under den tiden han försvann, ihop om att det var han så sprang min mamma ditt vi brukade ha alla örhängen.

det saknades ett guld örhänge, och polisen kollade upp det , men tyvärr var det inte min pappa.

3 dagar hann att gå,frågor som snurrade i huvudet, vart hade han tagit vägen ? Tidningar ville hjälpa mer och ringde och frågade om vi hade fått reda på något..

Tredje dagen så hade polisen fått in att en person hade hittats av ett jakt lag, på ett ställe vid namn "Åtorp" i västra götaland, i en lada.

mannen hade hängt sig och breve ladan stog en röd mini buss.

Polisen åkte för att kolla upp om personen var min pappa. dom tog med några av hans arbets kamrater som kunde identifiera att den avlidna personen var han.

min pappa hade lämnat världen , han blev en ängel , en stjärna på nattens kallsvarta himmel.

i hans avskedsbrev skrev han " min huvudvärk gör att jag inte orkar mer , jag älskar er alla FÖRLÅT"

ingen viste något, ingen förstog. min älskade pappa hade valt bort livet !? varför frågade alla sig.

3 år innan min pappa tog klivet in i ett annat liv , så var han med om en olycka på björneborgs järnverk.

Han fick en stor bult i huvudet , en bult är som en stor mutter, flera ton tung.

sjukhuset konstaterade att han bara hade en bula och kunde plåstras om och skickades hem.

i 3 år hade han konstant migrän , men ändå klarade han av vardagens alla syslor , jobb barn , allt vad man kan tänka sig.

redan där kan man förstå att min pappa , var en kämpe , en idol och en legend.

men som sagt , efter tre års kämpan, då jag fortfarande låg i magen , 3 månader kvar innan jag skulle föddas.

så orkade inte min pappa av värken längre .

han hade så ont dagligen,

dagen då han skulle på möte , så hade min pappa vänt tillbaka hem för att han hade "glömt " något till mötet.

men då rev han av en pappersbit från ett av våra rit block.

han tog våran hunds koppel och åkte lika fort utan att någon märkte något.

Han tog klivet till nangijala.

Enligt min pappas obduktion , så hade min pappa en bula inåt mot hjärnan , där av varför han hade ständig migrän , därför han inte kunde sova i trånga uttrymen för att vägarna kändes som dom åkte mot honom.
Läkarna missade något så stort den dagen , något som kanske hade gjort att han hade orkat med livet om dom hade gjort något.
men min pappa kämpade, han kämpade i tapperhet utan att veta varför han hade den huvudvärken.


men Min pappa åkte till himmelen, och det kan man inte klandra honom för.

Han var aldrig självisk genom att ta det klivet.

han stog ut i hela 3 långa år, han kämpade för att stanna, men tillslut vann smärtan striden.

för mig var min pappa en man med hjärta av guld, en kämpe, idol , en helt fantastisk pappa !

Alla som kände honom , vet vem han var , hur han var som person.

att även om han inte kunde något om det, så skulle han ändå försöka bara för att han var en sådan som ville att alla skulle ha det bra.

han älskade min familj, även mig när jag bara låg i magen.

han var en riktig pappa, vänn , make en bekant !

och ingen av dom människorna kommer glömma honom.

och ni som aldrig han träffa honom, så tror jag att han väldigt gärna presenterar sig , som mannen i stjärnorna, kolla in i dom så får ni träffa en fantastisk sida av honom.

　

med det sagt så vill jag bara säga att , pappas flicka älskar dig älskade pappa.

Sten-Åke Ingmar Wanberg, föddes som en stjärna , dog som en legend !!