10/2-2014
God eftermiddag!
Igår kom fröken Wanberg hem från vackra Vänernäs. Där jag har haft det otroligt bra med min underbara pojkvän och mina svärföräldrar. Vi tog en promenad, åkte fyrhjuling, fikade och pratade massor med svärföräldrarna, och även myste massor framför film. <3
Kändes som att jag "började" förstå att mormor var borta. Men när jag kom hem så slog det mig i bröstet något så fruktansvärt, mormor satt inte där, hon finns inte mer..
kommer nog vara så här en längre tid, kanske är chocken att det gick så fort? att ena dagen satt vi och skrattade på kvällen och pratade massor på förmiddagen och sedan bara rasade alltihopp, hon bara gled ur våra händer upp till paradiset utan smärta.
Mormor försökte alltid lee när vi var där, ville inte vissa om hon var rädd, hade ont eller var orolig. Men den dagen, den där mardröms dagen syntes det att hon var så orolig min lilla älskade mormor, hon vred och vände sig. men ÄNDÅ leede hon när man kom och bara " hej mormor" Kunde aldrig föreställa mig att det skulle vara den sista dagen jag skulle få prata med dig, se dig, känna dig! Men livet är oförutsägbart. Men du tog ifrån mig för tidigt. Alldeles för tidigt!!..
Underbara älskade underbara mormor! <3
Usch hur mycket tankar det finns i huvudet nu.. Mormor var den som ville att jag skulle blogga, hon älskade att läsa allt jag skrev. så jag ska försöka skriva här oftare. Även fast det mesta tankarna är hos mormor nu. så ska jag försöka.
Jag saknar henne så oändligt! <3
Men jag är glad för den familjen jag har, svärföräldrar och min underbara pojkvän!
Utan er hade jag inte klarat mig och det märks att det är tillsammans vi alla är som starkast!
Kommentarer
Trackback
