8/10-2012

God middag! Fick en sjukt fin syn förut..
min syster och mamma är i karlskoga och min bror är och jobbar. så jag är ensam hemma i lägenheten med Tanja våran sibiren husky shäfer hund som är en blandning som ni nog förstod.
så sitter jag i sängkammaren med musiken i högsta hugg, ni vet "call me maybe - Carly Rae Japsen" så skulle jag gå och slå av radion som var på i köket "som är sjukt irriterande när den är på trotts att ingen lyssnar.. " till min förvåning står våran hund på bordet och knallar runt redo för att lägga sig där. till hennes förvåning kom jag ju på henne så hon hoppade ner med en dundrande fart! 
 
Det sägs ju att när katterna är borta dansar råttorna på bordet. nu blev det mer " när ägarna är borta så dansar tanja på bordet " AWESOME !! :D
 
Är lite smått trött och kanske LITE hungrig :$ vi åt nyss men börjar bli smått hungrig igen.. efter att jag opererade bort mina halsmandlar så har jag fått mer aptit :)
Mina halsmandlar som jag oprerade bort för ca 2 år sedan växte både utåt och inåt. och det hade hållt på i ett par år innan dom kom på detta. eftersom dom inte har återbesök på halsont så trodde dom att mina halsmandlar gick tillbaka efter varje gång, men det visade sig att efter varje gång jag fick ont i halsen så växte det lite till och det gick inte tillbaka. så när jag kom in till " öron näs och halsmottagningen så kom dom på detta och då var jag nära på att kväva mig själv. och allt jag åt fastnade mm. och efter att dom hade tagit bort dom så kom läkaren in och sa att det var dom största halsmandlar han hade sett eftersom dom växte utåt mot nacken och in i  halsen. 
så idag äter jag som en flodhäst, innan var det inte kul eftersom allting fastnade, så nu har jag iallafall gått upp en 7 kilo. och det är stor för mig som aldrig har vägt såhär mycket någonsin :) .
 
nu kämpar jag istället för att komma över min panikångest och dödsångest.
jag är livrädd för att min mamma ska dö ifrån mig, och sen är jag själv rädd för döden.
Jag tar på mig väldigt mycket som " mitt ansvar" trotts att det inte är mina bekymer men blir av någon konstig anledning. men jag jobbar på detta för att det ska bli bättre.
och självklart så¨måste jag försöka att åka till min pojkvän i trollhättan, har inte kunnat åka ditt eftersom jag är lite smått rädd för tåg, trånga utrymmen och rädd för att dö.
men snart så så ska jag kämpa mig ditt för jag har bara varit där 3 ggr under vårat ett och ett halv år och han har varit så förstående och åkt hitt istället ! <3 han är bäst !! <3
 
nu ska jag nog försöka diska åt mamma tills hon kommer hem.
på återseende / Fanny Wanberg

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0