2/9-2014

Ligger och väntar på att batteriet ska ta slut så att jag kan ladda mobilen lite. 
Var till Degerfors idag och det gick ganska bra faktiskt, åkte in vid 1 tiden så det var lite folk, liten kö. Apoteket kom vi in på direkten och när vi precis hade satt oss så drös det in folk. Tur! 
Fick ut mina antidepressiva så nu har jag ett tag till. 
Kändes så jobbigt sist när jag var på rehab och sa att jag längtade tills att bli tablett fri och min vårdares kommentar var att jag skulle vänja mig vid dom då jag antagligen kommer ha dem hela tiden. Yaay!  
Men men bara att bita i det sura äpplet och inse att man skulle ha sökt i tid. Att be om hjälp är inte ett tecken på svaghet kort och gott. 
Jag trodde jag skulle klara av allting själv, att jag skulle kunna styra allt i mitt huvud. Men ju mer kroppen inte lyssnade och ju mer jag mådde dåligt så var jag tvungen att tilltala mig själv att detta Inte är något jag kunde klara av ensam. Ensam är inte starkast ✌️

Nu ska fröken Sova, har en snarkande vovve bakom mig i min säng. Sängsällskap 👍❤️ 




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0