16/1-2014

Sitter nu nere hos morfar och umgås så att han inte sitter ensam. Känns lite konstigt att sitta här nere nu utan att mormor sitter här med oss, vi saknar henne och vi kommer aldrig glömma hennes fina leende! <3
nästa helg kanske hjärtat kommer och jag verkligen längtar till att få dnoza in mig i hans nacke och känna tryggheten och kunna andas igen.
Just nu kan jag knappt andas, det känns så svårt och det gör så ont. Tårarna vill komma men dom kommer inte, det gör för ont.. Det är inte lätt att mista en person som står än så nära.
Nu ska jag återgå till samtalet med mamma och morfar.
ta hand o. Varandra för man vet aldrig vad livet har att erbjuda.
// FannyWanberg

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0