10/12-2013
Vi börjar närma oss 21 år sen min pappa försvann och lämnade livet.. Något som känns förjävligt, att det har gått så många år, saknaden och sorgen efter honom kommer aldrig försvinna, man lär sig leva med det, men ärren kommer alltid finnas där sägs det och jag kan nu förstå vad det menas med dom orden.
Min pappa var en fin man, en man med heder i all ära <3
Pappa och mammas träffades i ungefär samma ålder som jag och David träffades, så jag hoppas att jag kommer få leva det där livet du och mamma hade, fast utan att den man älskar försvinner <3
Min pappa hade en anledning att försvinna, min pappa hade en smärta så obeskrivlig och så oförståd så att ingen förstod eller viste hur illa det var eftersom min pappa var tapper och kämpade i 3 långa år med värk.. Något som jag idag tycker att läkarna skulle ha sett och gjort något åt, då kanske, kanske hade jag haft min käraste pappa kvar <3
Mannen som idag är himlens finaste ängel, mörkrets finaste stjärna, min pappa mitt allt ! <3
tro mig, vi kommer ses igen, i det vackra Nangijala utan smärta utan saknaden, för där kommer du aldrig lämna mig / oss , där är vi tillsammans förevigt ! <3
Jag älskar dig underbara ängel !
Du föddes som en stjärna och du dog som en legend. <3
du togs ifrån oss för fort..
Kommentarer
Trackback
