13/12-2013

Nu var det ju ett tag sedan och det känns nästan skrämande att skriva här med tanke på allt som sker nu.
 
min mormor har nu luggit inne på lasarettet i Karlskoga i en vecka, då ambulansen fick hämta henne. Och ddet har varit tamult och kaos nu ett tag, men jag ångrar verkligen inte att vi åkt in så ofta som vi gjort, och hjälpt morfar varje dag! 
Idag ska mormor "sövas" och ta prover. så vi får se vad det visar sen.. 
Jag saknar min mormor så löjligt mycket så man verkligen känns sig ensam när man är där nere. Det märks att man tar människor förgivet tills det inte är samma vardag man lever i.
Men jag måste säga. Att om du ser det här mormor, så älskar jag dig något så otroligt mycket. och var stark nu, vi klarar det tillsammans, okej ? <3 
 
 
som sagt vardagen har inte alls varit den samma. Efter det här så har jag struntat i Rehab, jag anser att mormor är viktigare än mina små spöken i huvudet. om jag hade gått på rehab hade jag fått ångest över att jag inte la den tiden på mormror, så tekniskt sätt hjälper jag mig själv också, Lite grann iallafall!
 
så alla där ute, ta vara på varandra, för man vet aldrig vad morgon dagen har att erbjuda! 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0